3. TEMA: Tillgänglig lärmiljö och digitala verktyg för lärande

Innehåll:

1. Vad menas med tillgänglig undervisning

2. Idéer om vad jag kan göra för att anpassa min undervisning och mitt läromaterial för studerande med dyslexi och inlärningssvårigheter – och samtidigt för alla studerande

3. Kompensatoriska hjälpmedel för dyslexi

4. Som avslutning

Tema 3 introducerar vad tillgänglighet innebär i lärmiljön samt vad som avses med kompensatoriska hjälpmedel för dyslexi och digitala verktyg i allmänhet, och hur dessa kan användas i lärandet.

I detta avsnitt behandlas:

Variationer i lärande,
Tillgänglig undervisning,
ljudböcker och e-lärmiljö,
tillgänglig användning

Vad menas med ”tillgänglig undervisning”

Huvudmålet är att främja tillgängligheten till informations- och kommunikationsteknik i skolor så att varje studerande, oberoende av sina egna förutsättningar, kan dra likvärdig nytta av de enheter, programvaror, applikationer och läromedel som används i och stöder deras studier.

Vad är variationer i lärande?

Med den studerandes egna egenskaper, det vill säga variationer i lärande, avses människans olika sätt och metoder att uppfatta, bearbeta, minnas och använda information, jämför med kognitiv tillgänglighet. Jämför också med den kognitiva processen för lärande i Blooms taxonomi. Vid inlärningssvårigheter är personens hjärnfunktion organiserad på ett sätt som avviker från det typiska.

Inlärningssvårigheter är ofta ärftliga. En person med inlärningssvårigheter har ett annorlunda sätt att lära sig, förstå och bearbeta information.

Inlärningssvårigheter kan uttrycka sig på olika sätt och i olika grad:

språkliga svårigheter, exempelvis läs- och skrivsvårigheter (dyslexi)
svårigheter med uppmärksamhet och koncentration, exempelvis ADHD, svårigheter med planering och organisering
svårigheter med matematik
svårigheter med perception och motorik
minnessvårigheter

Dyslexins och inlärningssvårigheters påverkan på den studerande

Typiska konsekvenser är:

undvikande av misslyckanden
frånvaro
beteendestörningar
koncentrationssvårigheter
tillbakadragande och undvikandebeteende
samt motivationsproblem

Inlärningssvårigheter kan också göra studierna tröttsamma och ansträngande om man ständigt behöver arbeta utöver sin förmåga.

Idéer om vad jag kan göra för att anpassa min undervisning och mitt läromaterial för studerande med dyslexi och inlärningssvårigheter – och samtidigt för alla studerande

Syftet med dessa idéer är:

Att öka medvetenhet och synligheten kring tillgänglig information och undervisning, samt dess betydelse för jämlika möjligheter till livslångt lärande.
Att stöda undervisningen i användning, utveckling, testning och utvärdering av tillgänglig information, samt för att värdera tillgängligheten i det material som redan används.

Bör undervisning och läromaterial anpassas med tanke på studerande med dyslexi och inlärningssvårigheter?

Det är relativt lätt för läraren att identifiera studerande med dyslexi och inlärningssvårigheter. Men vad gör man sedan när man vet att en studerande har dyslexi/inlärningssvårigheter? För utbildningsinstitutioner passar det i praktiken att problemet lokaliseras till den studerande snarare än på hur man ordnar undervisningen. En diagnos av dyslexi/inlärningssvårigheter kan dock bli en livslång stämpel för en del studerande.

Det är känt att intelligens och dyslexi/inlärningssvårigheter är separata fenomen. Till dyslexi/inlärningssvårigheter kopplas dock lätt föreställningar om att personer med sådana svårigheter inte är särskilt intelligenta och att de misslyckas i skolan. Misslyckande betraktas då som något naturligt, ett drag som anses höra till ”sjukdomsbilden”. Särskilda resurser (t.ex. projekt och tillhörande finansiering) riktade till dessa studerande är ofta svåra att hitta, och sådana satsningar kan till och med uppfattas som orättvisa: varför satsa i dem som ändå inte klarar sig? Det vore bättre att använda finansieringen till studerande med ”större förmåga att utvecklas”.

Men varför stämpla studerande med dyslexi/inlärningssvårigheter? Det är möjligt att flytta perspektivet från den studerande till undervisningen, och börja tala om dem som olika typer av lärande individer. Ett undervisningssätt som passar olika studerande möjliggör ett lärande som fungerar för varje individ. Utmaningen ligger i hur man skapar god praxis utan att sänka skolans inlärningsmål eller universitetens och högskolornas akademiska standarder.

Nedan listas några personer som har diagnostiserats med specifik läs- och skrivsvårighet, det vill säga dyslexi.

Walt Disney
Steve Jobs
Selma Lagerlöf
Leonardo da Vinci
Pablo Picasso
Graham Bell
Thomas Alva Edison
John F. Kennedy
Albert Einstein
John Lennon
Kronprinsessan Victoria
Alvar Aalto
Hjallis Harkimo
Anthony Hopkins
Kira Knightley
osv.

Skäl till att anpassa undervisning och läromaterial

1. Den studerande får bättre förutsättningar att klara av sina studier.

2. Den studerandes eget arbete och ansvar i lärandet ökar.

3. Den studerandes prestationer förbättras.

4. Även andra studerande drar nytta av att den anpassade undervisningen och läromaterialet.

5. Det är jämlik behandling av studerande, vars motsats är diskriminering. Man kan således säga att det är diskriminerande att inte anpassa undervisning och läromaterial.

6. Att anpassa undervisningen är helt enkelt god praxis, som bör göras och utnyttjas oavsett om det finns personer med diagnostiserad dyslexi eller inlärningssvårigheter i gruppen eller inte.

7. När man arbetar på detta sätt behöver man nödvändigtvis inte diagnostiseras. Man undviker stigmatisering, utpekande och förlust av självförtroende.

8. Den studerandes deltagande ökar, inlärningsupplevelsen förbättras.

Centrala stödformer som bör erbjudas studerande med dyslexi och inlärningssvårigheter

Identifiering, vilket även innefattar läs- och skrivprov, utlåtanden, samt vägledning till fortsatta undersökningar.
Individuell studiehandledning och stöd.
Gruppbaserad studiehandledning och stöd.
Kontakt med tutor/handledare.
Att fråga efter och ta till vara den studerandes egna perspektiv på lärandet.
Stöd till den studerande i planering och genomförande av examensarbeten och exempelvis att söka finansiering.
Handledningsinsatser, utbildning, workshoppar och riktlinjer som syftar till att utveckla undervisningspersonalens kunskap om dyslexi samt deras förmåga att ge stöd och agera i olika typer av situationer.
En undervisning och utvärdering som till formen är lätt att ta till sig och är anpassad till den studerande.
Möjlighet att använda personliga tekniska hjälpmedel såsom talsyntes, ljudböcker, stavningskontroll, ordprediktion m.m.
Användning av ljudförstärkningssystem för att minska de svårigheter som orsakas av auditiva perceptionssvårigheter.

Vad kan jag göra med tanke på studerande med lässvårigheter

Använd de heuristiker som presenterades tidigare som stöd (se Tema 2). Dessa omfattade bland annat:

Använd ett tydligt typsnitt såsom Arial, Verdana, Helvetica och minst storlek 12.
Om möjligt, placera texten glest på sidan, öka radavståndet och gör spalten smalare. Kom ihåg korta rader och vänsterjustering.
Förklara begrepp och ge en ordlista.
Använd punktlistor eller kärnlistor i stället för sammanhängande textstycken.
Använd varma bakgrundsfärger osv.

Dessutom:

Skriv återkoppling på uppgifter digitalt, inte för hand.
Använd systematiskt färger/färgkoder när du ger instruktioner och återkoppling.
Erbjud möjlighet att använda skärmläsare som stöd vid läsning av digitala texter och webbsidor.
Erbjud möjlighet att använda skanner och talsyntesprogram som stöd vid läsning av texter i pappersform.
Erbjud möjlighet att omvandla texter i pappersform till digitalt format.
Erbjud möjlighet att använda ljudböcker parallellt med tryckta böcker (Celia-biblioteket).
Använd icke-textbaserat material såsom ljudinspelningar eller videor när det är möjligt.
Vägled den studerande att använda bibliotekariens hjälp och handledning vid informationssökning.
Vägled den studerande i grunderna för textförståelse, till exempel genom att tillsammans gå igenom följande frågor före läsningen:

Vad vill jag få ut av denna text?
Vilka frågor besvarar denna text eller detta avsnitt?
Finns det ett inledande stycke i texten?
Finns det ett sammandrag av texten?
Finns det en omfattande innehållsförteckning?
Är texten väl formgiven/strukturerad?
Finns det diagram i texten?
Finns det mellanrubriker i texten?

Vad kan jag göra med tanke på studerande med skrivsvårigheter

1. Erbjud möjlighet att få presentationsmaterial, anteckningar eller en sammanfattning på papper redan före undervisningen, så att den studerande kan bekanta sig med materialet i förväg. Visa hur hen kan göra egna tilläggsanteckningar under undervisningen.

2. Om du delar ut material på papper, lämna utrymme för anteckningar i föreläsningssammanfattningarna.

3. Förklara, upprepa och skriv upp nya begrepp synligt. Ge en lista över dem.

4. Ge eller presentera målen och tydliga bedömningsgrunder för innehållet i förväg.

5. När du ger skrivuppgifter, använd entydiga rubriker.

6. Ge tillräckligt med tid för att kopiera från tavlan (projektorn…).

7. Tala inte samtidigt som den studerande gör anteckningar.

8. En studerande med dyslexi eller inlärningssvårigheter har svårt att samtidigt

se på tavlan,
hitta rätt ställe,
flytta blicken till sina anteckningar,
hålla det som ska skrivas i minnet,
skriva anteckningar och
samtidigt koncentrera sig på att lyssna

9. När du bedömer arbeten, ge separat återkoppling på textens innehåll och på dess framställning, till exempel stavning.

10. Erbjud möjlighet att använda pennskanner för att göra anteckningar från tryckt text.

11. Erbjud möjlighet att använda tekniska kompensatoriska skrivverktyg såsom textbehandlingsapparater, talsyntes, talande korrekturläsning, ordprediktion och stavningshjälp.

Vad kan jag göra i planeringen av kurser och prov

1. Det är bra att komma ihåg att ett prov i första hand är ett inlärningstillfälle.

2. Ett prov behöver inte vara en stel och skrämmande ceremoni som bygger på memorering och återgivning.

3. Ett bra prov uppmuntrar till självständigt arbete och att uppfatta helheter, söka och finna kunskap samt bedöma och tillämpa den.

4. Ett bra prov lär den studerande att erkänna och rätta sina egna misstag och att utvärdera sin insats.

5. I planeringen av kurser och prov kan man variera bedömningsmetoder, prestationssätt och provformer (kom ihåg grundregeln för tillgänglighet: erbjud alternativ och flexibilitet). Nedan följer idéer på format för prov- eller kompetensprov:

Portfolior eller samlingsmappar med arbeten
Egna presentationer/redovisningar
Videor
Ljudfiler (berättelser, hörspel, inspelade svar i stället för skriftliga svar)
Fritt skrivna artiklar, essäer, materialbaserade prov (man får använda givet material eller lärobok under provet)
Luntlappsprov, där den studerande skriver – eventuellt med handledning – en egen minneslapp inför provet.
Att göra luntlappen hjälper med att analysera och identifiera det centrala innehållet, vilket ofta gör att den kanske inte ens behöver användas. Detta minskar provstress och fungerar bra exempelvis i främmande språk i kombination med användning av grammatikbok.
Grupprov – muntligt eller skriftligt.
Muntligt prov.
Experimentell hemuppgift eller undersökning.
Distansprov eller prov i e-lärmiljö (kan användas i särskilda situationer när lärare eller studerande inte är i skolmiljö vid provtillfället).

Kom ihåg att vid prov och tentamina även beakta:

Tilläggstid 10–15 min/timme.
Frågor på ljudinspelning eller i annat ljudformat.
Möjlighet att spela in svar som ljud.
Användning av tillfällig sekreterare eller assistent.
Frågor utskrivna på färgat papper.
Frågor i stor font.
Tillåt användning av dator eller textbehandlingsapparat.
Tillåt arbete i separat rum.
Erbjud eller tillåt checklista eller rättskrivningslista.

Vad kan jag göra när jag pratar och lyssnar

Ge tydliga bedömningskriterier för presentationer och produktioner – oavsett i vilken form de är.
Uppmuntra användning av visuell kommunikation såsom tecken, bilder och beskrivande diagram…
Använd elektronisk tavla när det är möjligt och låt undervisningsmaterialet sparas till den studerande. På så sätt får hen möjlighet att repetera undervisningens förlopp steg för steg.
Använd system för förstärkning av tal, helst sådana där ljudkvaliteten kan justeras. Erfarenhet visar att justerbara ljudsystem underlättar för många studerande med dyslexi och inlärningssvårigheter.

Observera att minst 70 % av studerande med dyslexi eller inlärningssvårigheter har svårigheter med auditiv särskiljning. De hinner inte särskilja och bearbeta allt du säger i normal talhastighet.

Var tålmodig!
Förbered dig på att upprepa instruktioner.
Använd förenklade, vägledande och dirigerande frågor.
Uppmuntra användning av inspelningsutrustning för anteckningar: möjliggör video- eller ljudinspelning som en variant för anteckningar. Ta hänsyn till och underlätta detta när sådana inspelningsformer är tillgängliga.

Vad kan jag göra vid hantering av siffror

Ge telefonnummer ”på franskt sätt” både vid tal och skrift, t.ex. 06 73 83 401 (uttalas: noll sex, sjuttio tre, åttio tre, fyra hundra ett).
Kontrollera att siffrorna är rätt skrivna och tydliga.
Ge långa nummer på papper.
Använd tekniska hjälpmedel såsom räknare och tillåt den studerande att använda dem.
Konkretisera, dra ner matematiken på jorden, använd alla “knep och knåp” du känner till för att förankra kunskapen i tidigare erfarenheter i stället för att låta den sväva i en lös ”värld av abstraktioner”.

Hur kan jag stödja studerande i att organisera sitt eget arbete

Fråga den studerande vad som skulle kunna vara till hjälp för hen.
Erbjud enkla bilder, kartor, planer, sammanfattningar och diagram från materialet.
Använd färger och grafik i symboler och signaler.
Komplettera muntliga instruktioner med enkla och tydliga skriftliga instruktioner.
Beakta möjligheten att skicka eller ge information i digital form.
Undvik flera tätt liggande datum för inlämningsuppgifter.

Vad kan jag göra i gruppsituationer

Minimera kopiering från tavlan, projektorn, blädderblock eller liknande ”skärmar”. Dela ut materialet digitalt i efterhand.
Gör högläsning frivilligt.
Dela ut allt kompletterande material åt alla studerande på färgat papper – inte bara till studerande med dyslexi och/eller inlärningssvårigheter.
Skriv svåra ord tydligt för alla.
Håll informationen på skärm eller synlig tillräckligt länge även för de som läser långsammare.
Bevara konfidentialitet. Studerande med dyslexi och/eller inlärningssvårigheter kanske inte vill att alla ska känna till deras problem.

Hur gör jag anteckningar för kursarbeten, skriftliga arbeten, presentationer osv.

1. Ge tydliga instruktioner i förväg så att den studerande vet vad som förväntas av hen.

2. Be först den studerande om ett ”skelett” eller skiss till svaret, om tid och situation tillåter.

3. Acceptera användning av tilläggstid: Studerande med dyslexi och/eller inlärningssvårigheter använder mycket tid till läsning och skrivning.

4. Bedöm inlärningsresultat i förhållande till de mål som reflekterar ämnets centrala innehåll, inte i förhållande till språk eller rättskrivning.

5. Använd muntlig bedömning. Du får en bättre uppfattning om den studerandes kunskaper än enbart genom skriftliga prov.

6. Beakta icke-linjära och indirekta (stressfria) bedömningsmetoder, såsom portfolior.

7. Rätta stavfel selektivt (t.ex. endast ämnets centrala tekniska vokabulär). Det viktigaste är textinnehållet och att skrivglädjen/-lusten inte försvinner.

8. Använd två olika pennor, varav ingen är röd: en för innehåll och den andra för rättskrivning och grammatik.

9. Skriv dina kommentarer i tydligt och läsbart format, helst digitalt. Många med dyslexi och/eller inlärningssvårigheter har svårt att läsa handskriven text.

10. Korrigera den studerandes språk genom att ge skriftlig respons tillsammans med muntlig. Denna metod leder på lång sikt till bättre inlärningsresultat än enbart skriftlig feedback.

11. Du kan försiktigt fråga den studerande om hen använder stavningskontroll. Uppmana inte hen att använda den utan att fråga, eftersom hen kanske redan använder den mycket – och väljer då fel alternativ, särskilt om hen inte har talande stavningskontroll där alternativen kan höras.

Vad kan jag göra när jag planerar webbplatser för undervisning

1. Säkerställ att navigeringen är enkel. En sidkarta som gör det möjligt att gå direkt till vilken sida som helst är väsentligt.

2. Säkerställ att sidor som laddas ner till den egna maskinen kan läsas offline.

3. Undvik rörliga texter och bilder. De orsakar problem för läsare med visuella perceptionssvårigheter. Det stör även dem som använder textläsningsprogram (skärmläsare eller talsyntes).

4. Undvik användning av kolumner på webbsidor. Vissa skärmläsare och talsynteser följer raderna utan att ta hänsyn till kolumner och hoppar därför mellan dem. Texten blir en obegriplig “sillsallad”.

5. Erbjud möjlighet att ändra bakgrund och/eller fontfärg och storlek. Om det inte är möjligt, använd mörk text på ljus pastellfärgad bakgrund.

Hur beaktar jag emotionella faktorer

Undvik offentliga diskussioner om den studerandes dyslexi och/eller inlärningssvårigheter. Beakta att alla har rätt att slippa hamna i en utsatt situation och att själva avgöra när och hur de vill berätta.
Observera att aggressivt eller störande beteende kan vara ett sätt att dölja rädsla eller ångest.
Stöd till den studerande innebär inte att hen befrias från ansvar. Hen får inte skylla alla sina problem på en diagnos av dyslexi och/eller inlärningssvårigheter.
Visa på ett respektfullt sätt att du är medveten om dyslexi/inlärningssvårigheter som fenomen och som en individuell egenskap, och att det är accepterat. Beakta särskilt den studerandes stress.
Ge information om befintlig handledning och stödformer för inlärning och vägled den studerande att använda dem.

Strategier som vuxna och unga studerande med dyslexi och inlärningssvårigheter själva uppger att de använder

Under föreläsningar och lektioner:

Använder begreppskartor (mindmap).
Jag skriver ner viktiga saker direkt.
Jag diskuterar det jag lär mig med mina vänner.
Jag frågar vänner och lärare.
Jag gör egna anteckningar som ljudinspelningar.
Jag kommer överens med läraren om att få spela in undervisningen som ljud.

Vid skrivande:

Jag använder textbehandlingsapparat och överför sedan texten till ett hjälpmedelsprogram för korrigering.
Jag använder skrivhjälpmedelsprogram (talsyntes, talande stavningskontroll, talande ordprediktion, avstavningsstöd osv.).
Jag överför sidor från arbetsböcker till datorn och lyssnar på uppgifterna med talsyntes, sedan skriver jag svaret på tangentbordet och skriver ut sidan till läraren.
Jag använder begreppskartor (Mindmap).
Jag ber om hjälp av en vän eller assistent.

Vid läsning:

Jag använder överstrykningspennor.
Jag använder en färgad eller randig plastfilm ovanpå texten för att minska kontrasten.
Jag följer texten med finger eller penna.
Jag använder en vanlig linjal för att följa med i texten.
Jag använder en färgad genomskinlig läslinjal för att följa texten och förminska kontrasten.
Jag använder Screen Ruler (digital förstoring/markeringslinjal på skärmen).
Jag delar upp orden i huvudet, ibland även med penna. Jag kan läsa korta stavelser lättare.
Jag läser högt.
Jag pratar med boken. Jag diskuterar med texten.
Jag ställer frågor till mig själv, exempelvis vilken fråga besvarar detta stycke?
Jag delar upp texten. Jag vet att jag kan koncentrera mig i högst 15 minuter. När jag märker att jag blir trött tar jag en kort paus på en eller två minuter. Sedan kan jag arbeta i 15 minuter igen.
Jag använder färger.
Jag sammanfattar texten och gör den till min egen.
Jag använder talsyntesprogram och ljudböcker för att lyssna på texter.

Vad är kompensatoriska hjälpmedel för dyslexi

Ibland räcker inte ens tillgängligt material för att eliminera hinder. Då är det viktigt att använda hjälpmedel som är avsedda att stödja läsning och skrivande. När man talar om läs- och skrivprogram avses vanligtvis datorprogram som bland annat speciallärare använder tillsammans med sina studerande i smågrupper som träningsprogram för att komplettera och variera inlärningen.

Kompensatoriska hjälpmedelsprogram för dyslexi är program vars användning även kan fungera för övningssyfte, men som i första hand är avsedda för kontinuerlig användning i de vardagliga uppgifter som man ändå måste klara av.

Kompensatoriska hjälpmedel för dyslexi:

Hjälper studerande med dyslexi att skriva, läsa och förstå texter bättre.
Är inte enbart avsedda för träning, utan möjliggör likvärdigt lärande av nya saker.
Används av personer i alla åldrar.

Hjälpmedel för dyslexi kan till exempel vara:

ljudböcker
program eller apparater för att lyssna på ljudböcker
talsynteser (på olika språk)
specialprogram som stödjer läsning och rättstavning med mångsidiga funktioner
skanners för varierande behov
alternativa anteckningsverktyg
metoder för att spara anteckningar på andra sätt än skriven text, exempelvis som bild, video, ljudinspelning eller en kombination av dessa.
Kompensatoriska hjälpmedelsprogram för dyslexi finns för dator, surfplatta eller smarttelefon.

E-litteratur, e-tidskrifter och e-läroböcker:

Läroböcker publiceras i allt större utsträckning som e-versioner, där läraren kan skapa en egen version och som de studerande kan använda direkt på sin egen dator eller via internet.
Nätbokshandlar säljer e-böcker.
Bibliotek lånar ut e-tidskrifter och e-böcker.
E-böcker och e-tidningar läses med särskilda läsapparater, datorer, surfplattor eller smarttelefoner.

Produktion av MP3-filer:

En inspelning gjord med en dikteringsapparat av god kvalitet kan sparas i MP3-format och överföras till dator eller annan vanlig MP3-spelare.

Andra anteckningar än skrivna:

Telefonens inspelningsfunktion
Diktering av text
Fotografier, bildserier och videoklipp / kamera
Ljudanteckningsprogram, exempelvis AudioNote
Dikteringsapparater
C-Pen pennskanner och andra inspelande eller lagrande pennor

Program och applikationer som innehåller talsyntes

Det finns många kostnadsfria program och applikationer som kan användas som läshjälpmedel och som är tillgängliga för nästan alla enheter. Det viktigaste är att först identifiera behovet, varefter man kan söka ett hjälpmedel som passar både behovet och användningsmiljön. Ofta finns ett lämpligt hjälpmedel redan i den studerandes egna enhetsinställningar, och då behöver man inte nödvändigtvis ladda ner separata applikationer.

Behovet kan till exempel vara:

Avlyssning av texten, vilket innebär att du kan lyssna på text som läses upp med talsyntes. Talsyntes omvandlar alltså text på skärmen till tal. Sådana funktioner finns oftast inbyggda i många enheter, till exempel Windows 10, Windows 11 (Röstdiktering), Mac, Android, iPhone, iPad samt i webbläsare som Google Chrome och Edge och även i Microsoft 365-verktyg, till exempel Word Online. Utöver dessa finns det olika applikationer för smarta enheter som erbjuder liknande funktioner, men som till skillnad från ovanstående även kan innehålla OCR-funktion. Med hjälp av OCR (Optical Character Recognition) kan du även lyssna på text som finns i fotografier eller andra icke-digitala texter, till exempel genom att skanna en text från en affisch på bibliotekets vägg. OCR-funktion finns bland annat i applikationerna Google Translate och Prizmo Go.

Tal till text, vilket innebär att du kan omvandla ditt tal till skriven text i stället för att skriva, det vill säga genom diktering. Sådana funktioner finns bland annat i följande enheter och program: Microsoft 365 Word, Word Online, Mac, iPhone, iPad, Android, Google Docs samt webbläsartillägget Read&Write för Google Chrome.
Koncentration, där du kan använda så kallat läsläge. Med hjälp av läsläge kan du till exempel ändra textstorlek, typsnitt och bakgrundsfärg på en webbsida samt rikta ditt fokus enbart på texten genom att markera en viss rad eller ta bort andra element på sidan under läsningen. Dessa inställningar finns till exempel i Word Online, webbläsarna Edge och Safari samt i Google Chrome med hjälp av webbläsartillägget Postlight Reader.

Mer detaljerad information och instruktioner om hur ovan nämnda funktioner aktiveras finns på sidan Smarta verktyg: https://www.datero.fi/smaly-fi/

Exempel: Fyra sätt att underlätta läsning på dator

Härnäst följer ett kort exempel på hur du kan göra läsning på dator smidigare på olika sätt. Instruktionerna gäller:

Lyssna på text i Word- och Outlook-programmen.
Rensa upp kaotiska webbsidor.
Lyssna på text på webbsidor.
Lyssna på PDF-dokument.

Lyssna på text i Word- och Outlook-programmen

Aktivera funktionen Läs upp via snabbåtkomstfältet. Ladda vid behov ner fler språk. Användning av kortkommandon gör lyssnandet smidigare.

Starta eller stoppa uppläsning:
CTRL + ALT + mellanslag
Pausa eller spela upp:
CTRL + mellanslag
Läs föregående stycke:
CTRL + vänsterpil
Läs nästa stycke:
CTRL + högerpil
Öka talhastigheten:
ALT + högerpil
Sänk talhastigheten:
ALT + vänsterpil

Avancerad läsare (i Word under rubriken Visa) erbjuder fler sätt att anpassa dokumentet efter din inlärningsstil. Prova till exempel att justera kolumnbredden eller anpassa bakgrundsfärgen.

Städa upp kaotiska webbsidor

Du kan göra webbsidor tydligare genom att använda funktionen avancerad läsare. Funktionen tar bort onödigt material från sidan.

I Edge-webbläsaren finns funktionen längst till höger i adressfältet. Du kan också trycka på tangenten F9 för att öppna funktionen avancerad läsare.
(Obs! Fungerar inte på alla sidor.)
Öppna önskad undersida eller artikel och välj ikonen för läsvy.
I läsvyns pop-up-verktygsfält kan du också ändra bakgrundsfärg samt teckensnittets stil och storlek.
I Google Chrome får du funktionen genom att från Chrome Web Store ladda ner tillägget Postlight Reader (gratis).

Lyssna på text på webbsidor

Microsoft Edge: Markera önskad text och klicka med höger musknapp, välj ”Läs upp” i menyn.
Google Chrome: Du kan ladda ner ett tillägg som passar dina behov, prova till exempel tillägget Read Aloud.

Att lyssna på PDF-dokument fungerar smidigt i Windows 10. Klicka på det öppna dokumentet så visas verktygen för ”Läs upp”.

Avslutningsvis

Dyslexi och inlärningssvårigheter är vanliga. Det handlar om hjärnor som bearbetar information på ett något annorlunda sätt, ibland också på andra områden. Vi framhäver inte särskilt lika vanliga sätt som hjärnan fungerar på, såsom ”omusikalitet”, ”bristande konstnärlighet” eller ”dåligt lokalsinne”. Varför skulle vi då patologisera dyslexi och/eller inlärningssvårigheter? Undervisningsmetoder, läromedel och bedömning som tar hänsyn till förekomsten av dyslexi och inlärningssvårigheter gör patologiseringen onödig.

Nyckeln är att uppmärksamma de väsentliga fenomenen i lärandet, söka den studerandes egna perspektiv på sitt lärande och att fråga den studerande själv vad som skulle hjälpa hen. Handledning och stödformer bör vara en naturlig del av skolans eller läroanstaltens verksamhet, inte något särskilt eller avvikande.

Det är också viktigt att komma ihåg att andra sätt att fungera och bearbeta information rymmer styrkor och möjligheter att arbeta positivt på olika sätt. Varför skulle annars till exempel många studerande med lässvårigheter söka sig till tekniska och konstnärliga utbildningsområden? Likvärdighet innebär att både misslyckande och framgång är lika möjliga för vem som helst.

Källor

Inés Gil-Jaurena and Sandra Kucina Softic. 2016. Aligning learning outcomes and assessment methods: a web tool for e-learning courses. International Journal of Educational Technology in Higher Education 13, 1 (March 2016), 17. DOI:https://doi.org/10.1186/s41239-016-0016-z

Marja-Sisko Paloneva. 2014. Lukemisen ja kirjoittamisen kompensoivat apuvälineet.

Marja-Sisko Paloneva. 2015. Ideoita siitä, mitä voin tehdä sovittaakseni opetukseni ja oppimateriaalin luki- ja oppimisvaikeuksisille oppijoille – ja samalla kaikille oppilailleni. Retrieved from https://www.datero.fi/assets/Uploads/materialsidan/Ideoita-saavutettavasta-opetuksesta.pdf